Georg Jensen

Georg Jensen - Bernadotte Bestickset 24 delar Blankpolerat Rostfritt Stål

Visa prisuppgifter

Läs mer och köp

Bernadotte Bestickset från Georg Jensen. Ett klassiskt vackert bestickset som passar både till vardag och fest. Designat 1939 av Prins Sigvard Bernadotte. Det är tillverkat av rostfritt stål och innehåller 24 delar, med sex av varje matskedar, gafflar, knivar och teskedar. Tål diskmaskin. Skön känsla i utformning och kvalitet. Vackra, eleganta med kunglig glans blir de en fröjd att duka med.


Beställ Georg Jensen - Bernadotte Bestickset 24 delar Blankpolerat Rostfritt Stål på nätet redan idag. Köp inför black friday, cyber monday eller på mellandagsrea med eventuell rabatt. Här har vi samlat mer information om produkten Georg Jensen - Bernadotte Bestickset 24 delar Blankpolerat Rostfritt Stål inom kategorin Bestickset 24.

Kategori: Bestickset 24
Artikelnummer: 59756
Visa fler

Från kunskapsbanken

24

24 (XXIV) var ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.

Diskställ

Ett diskställ är en torkställning som används för att låta nydiskad disk torka, exempelvis porslin och glas. Ett diskställ kan konstrueras i trä, plast eller (plastöverdragen) ståltråd. En vanlig finländsk standard är diskställ som är placerat inuti ett skåp utan bottenplatta.

0

År 0 är ett årtal som enligt traditionell årtalsform inte existerar. År 1 e.Kr. enligt den Gregorianska kalendern följer direkt efter år 1 f.Kr.. Enligt ISO-standarden för datum- och tidsangivelser (ISO 8601) som även tillåter negativa årtal, finns dock år 0000 som motsvarar det år som traditionellt betecknas år 1 f.Kr, och år -1 betecknar år 2 f.Kr. Astronomer har länge använt detta sätt att räkna årtal på, så ISO-8601-åren kallas ibland astronomiska årtal; dock brukar astronomerna hoppa över de inledande nollorna och bara använda så många siffror som behövs. Ett förslag till kalenderreform som tillkommit av andra skäl är Holocen-eran (HE). HE följer ISO:s standard genom att lägga 10 000 år till den traditionella årtalsformen. Följande tidsaxel visar på frånvaron av år 0. Varje ruta är ett år, gränslinjen mellan rutorna är nyåret. Mellan ruta [1 f.Kr.] och [1 e.Kr.] finns alltså inget år. Frånvaron av år 0 innebär bland annat att man måste tänka sig för om man vill fira ett jubileum av en äldre historisk händelse. Den som exempelvis ville fira 2 500-årsjubileet av slaget vid Marathon, år 490 f.Kr. kunde då inte göra det år 2010, utan först år 2011. Detta framgår tydligt om man i stället daterar slaget enligt ISO-standarden; då inföll det nämligen år -0489. En förklaring till varför år noll inte funnits i traditionell årsräkning är att årtal från början är ordningstal: det första året efter Jesus födelse, det andra året ..., och så vidare. Man kan jämföra med hur den svenska kungalängden numreras, exempelvis Gustav den förste, Gustav den andre; så kommer man så småningom till Gustaf V och Gustaf VI. Man säger inte att Gustav Vasa var Gustav den nollte, eller att den trettioförsta december följs av den nollte januari. Även månader och dagar i datum är ordningstal, till skillnad från vanliga klockslag där i stället passerat antal enheter anges.