Design House Stockholm

Design House Stockholm - Unda Glas 2-pack Klar

279 kr
Kontrollera pris

Köp nu

Unda glas 2-pack från Design House Stockholm är ett praktiskt allglas som utvecklats i samband med nyöppningen av Nationalmuseum och restaurangen NM&. Glasets form med den vackra vågen på mitten är både dekorativ och praktisk då den gör glasen stapelbara utan att de fastnar i varandra. Denna detalj har även gett namn till glaset då Unda betyder våg på latin.


Jämför produkt Design House Stockholm - Unda Glas 2-pack Klar online innan du handlar. Vi har samlat nödvändig information om produkten Design House Stockholm - Unda Glas 2-pack Klar i kategorin Dricksglas här hos oss.

Kategori: Dricksglas
Artikelnummer: 112447
Visa fler

Från kunskapsbanken

Design

Formgivning, eller design, är ett begrepp som beskriver ett föremåls konstruktion, utseende eller den skapandeprocess som används från idéstadiet till färdig produkt. Dessa produkter utvecklas efter funktionella och estetiska krav med utgångspunkt från brukarens behov. Design tillämpas för utveckling av varor, tjänster, processer och miljöer. Då inkluderas funktioner som teknik, användarvänlighet, miljövänlighet, utseende, affärslösningar och även marknadsföring. Det finns emellertid ingen allmänt accepterad definition av ordet design, då termen har olika betydelser inom olika designdiscipliner och användarområden. Ordet design kommer från latinets designo = peka ut, avbilda, framställa. Design är en engelsk term med den ursprungliga innebörden för plan, skiss, ritning, vilken motsvarades av desseIn i 1600-talets Sverige. År 1650 sägs exempelvis att drottning Kristina hade fullföljt sin faders "högberömlige och förnäme desseiner". Man syftade då på den pågående stadsplaneringen i Stockholm och att Gustav II Adolf själv aktivt hade påverkat den.Formgivning/design är den ändamålsenliga utformningen genom en formgivare/designer av hantverksmässigt eller industriellt framställda produkter och miljöer. Formgivning används för att beskriva gestaltningen av hantverk eller industriellt framställda produkter och miljöer. Syftet med formgivning och design är huvudsakligen att ge ett föremål eller en miljö en väl fungerade form, att underlätta dess användning, att optimera materialåtgången och att ge den ett tilltalande yttre. Gränserna mellan konst, formgivning och design är inte helt tydliga, mycket tack vare den mängd områden begreppen "konst" och ordet "design" kan användas i. Formgivning används ofta i samband med områden som industridesign, grafisk design, mode etc. Begreppet "konsthantverk" är en traditionell term som används i historiska diskurser för att beskriva hantverksobjekt. Formgivningen innebär gestaltningen av produkten, vad åskådaren ser, känner och vilket uttryck som förmedlas. Material, form och färg är element som formgivare arbetar med för att gestalta produkten. Beroende på lärogrund avser begreppet formgivning utformningen av gränssnittet mellan produktens funktioner och användaren. Ännu mer begränsat används begreppet för att beteckna ett föremåls utseende eller den del av processen som innehåller konstnärligt skapande eller estetiska överväganden. Populärt används ordet också för att beteckna produkter, tjänster eller miljöer med tydligt estetiskt uttryck, som "väl formgiven", "snygg design" eller "tilltalande gestaltad". Ibland görs en distinktion mellan formgivning och design, som till exempel av Stiftelsen Svensk Industridesign, vilken definierar formgivning som en "verksamhet att skapa yttre form och dekor på främst bruksföremål, trycksaker och digitala medier".Den svenske formgivaren Hans Ehrich använder "gestaltning" om den skapande delen av sin yrkesutövning. Designskribenten Hedvig Hedqvist menar att ordet design "är egentligen till intet förpliktande om det inte definieras ur en estetisk och funktionell synvinkel." Genom globaliseringen har begreppet design blivit allt mer vanligt även i Sverige. I vissa sammanhang är användning av ordet design att föredra, exempelvis i begrepp som industridesign eller programvarudesign. I efterföljande avsnitt har begreppen design och formgivning likställts.

Stockholm

Stockholm är Sveriges huvudstad samt landets kulturella, politiska, mediala och ekonomiska centrum. Staden ligger vid Mälarens utlopp i Östersjön, på gränsen mellan landskapen Södermanland och Uppland. Staden är världens femte nordligaste huvudstad bland självständiga stater. Stockholm är både Sveriges och Nordens största tätort med ett invånarantal som 2015 uppmättes till &&&&&&&&01515017.&&&&&01 515 017 invånare.Stockholm började etableras 1187, enligt Visbyfranciskanernas bok till följd av att Svearikets dåvarande huvudort, Sigtuna, härjades av balter samma år. Traditionellt brukar Birger jarl (cirka 1210–1266) räknas som stadens grundare 1252, i enlighet med skyddsbrevet för Fogdö kloster och Erikskrönikan. Närliggande norrut fanns en liten by, Väsby, vid motsvarande dagens Hötorget. Ortens ur försvars- och handelssynpunkt strategiska placering vid sjön Mälarens utlopp i Östersjön, avgränsande landskapen Uppland och Södermanland, avgjorde Stockholms tillkomst och ökande betydelse. Bebyggelsen ökade under 1200-talet på Stadsholmen, Helgeandsholmen och Kidaskär, sedermera Gråbrödraholmen, i dag känd som Riddarholmen. Handel med och inflyttning av tyska handelsmän bidrog till utvecklingen och förbindelser med kyrkan och Hansaförbundet. Den växande köpstaden fick snart en egen kyrka, Sankt Nicolai kyrka, i dag känd som Storkyrkan, samt egen församling utbruten ur Solna församling cirka 1260. Slott, franciskan-, klarissakloster och dominikankonvent uppfördes, gynnade av bland annat Birger jarl och kung Magnus Ladulås (cirka 1240–1290), samt även stegvis stadsmurar. Alltsedan staden fick stadsprivilegier 1436 är Stockholm rikets största och viktigaste. Statusen som Sveriges förvaltningscentrum och officiell huvudstad befästes formellt genom 1634 års regeringsform, då kungahus, regering, riksdag och centralförvaltning samlades till staden. I den östligaste delen av Stockholm börjar det vidsträckta område med över 30 000 öar som kallas Stockholms skärgård, en av världens mest örika, sammanhängande skärgårdar. År 1998 utnämndes Stockholms kommun till Europas kulturhuvudstad. År 2010 var staden Europas miljöhuvudstad. Stockholm används främst i betydelsen bebyggelsen inom Stockholms kommun (Stockholms stad). Namnet används även för tätorten och ett ännu större område kallat Storstockholm. Ytterligare andra användningar av namnet är för enbart delen Stockholms innerstad och för länet.

Champagneglas

Champagneglas är servisglas (ett dryckeskärl) som används för att dricka champagne och andra mousserande viner. I likhet med andra vinglas består champagneglaset i allmänhet av tre delar: kupa, stjälk och fot. Stjälken finns för att göra det möjligt att hålla i glaset utan att vidröra kupan, vilket skulle leda till att vinet värms upp av kroppstemperaturen. Således anses det korrekta sättet att hantera ett champagneglas vara att hålla i stjälken eller foten, aldrig i kupan. Stjälken på champagneglas är av estetiska skäl ofta längre än på andra vinglas. Champagneglas förekommer i tre huvudsakliga utföranden, där två är relativt lika varandra: Coupeglas med bred, låg kupa. Denna glasform underlättar inte för champagnedrickaren att känna dryckens aromer, och anses idag mer lämplig för bål eller drinkar. Förr i tiden var det vanligare att servera champagne från denna typ av glas. Det finns en spridd myt att Coupeglas formats efter brösten på Marie Antoinette eller till och med den sköna Helena. Som en blinkning till den myten lät restaurangen 34 Restaurant designern Jane McAdam Freud formge ett coupeglas efter supermodellen Kate Moss vänstra bröst. Vid festliga tillfällen staplas ibland coupeglas i en pyramid (”fontän”), varpå champagne hälls i det översta glaset och får rinna ned i de lägre. Flûteglas, även champagneflöjt, har smal kupa med i huvudsak raka sidor. Den lanserades på 1950-talet och kan vara den vanligaste typen av champagneglas och ser i de flestas ögon mest effektfyllt ut. Hos tyskspråkiga glastillverkare kallas denna typ av glas ofta för Sektglas eftersom de ofta anses mer lämpliga till unga och enklare mousserande viner. Champagneprovarglas med lägre och mer rundad kupa än övriga flûteglas. De är i form ofta en korsning mellan ett högt flûteglas och ett tulpanformat vinprovarglas. Champagneprovarglas är i första hand utformade för att dricka och prova mogna champagnerp, där mängden bubblor ofta är mindre, och där mognadsaromer kommit till, som kan vara svårare att uppfatta från ett högt flûteglas.