Georg Jensen

Georg Jensen - Georg Jensen Frequency Stormlykta 29 cm

Visa prisuppgifter

Läs mer och köp

Stormlykta Frequency från Georg Jensen är en stilfull lykta av blankpolerad metall och glas. Formgivaren Kelly Wearstler inspirerades av havets kraft och böljande form, och har med hjälp av de två olika materialen skapat en lykta som skapar en känsla av både flöde och ljus. En hög handblåst glasskärm står i ett vågformat band i rostfritt stål som speglar ljuset inuti, vilket ger en känsla av flöde och ljus. Effekten är rent av magisk. Finns i två storlekar. Med sin kollektion Frequency, som kreativt kombinerar dramatiken på den kaliforniska kusten med det skandinaviska ljuset och moderniteten, har den amerikanska formgivaren Kelly Wearstler inlett ett gediget samarbete med Georg Jensen. De vågformade detaljerna pressar det rostfria stålet till dess yttersta gräns för vad som är möjligt att skapa av materialet vilket kräver stor hantverksskicklighet.


Beställ Georg Jensen - Georg Jensen Frequency Stormlykta 29 cm på nätet redan idag. Köp inför black friday, cyber monday eller på mellandagsrea med eventuell rabatt. Här har vi samlat mer information om produkten Georg Jensen - Georg Jensen Frequency Stormlykta 29 cm inom kategorin Ljuslyktor.

Kategori: Ljuslyktor
Artikelnummer: 109936
Visa fler

Från kunskapsbanken

0

År 0 är ett årtal som enligt traditionell årtalsform inte existerar. År 1 e.Kr. enligt den Gregorianska kalendern följer direkt efter år 1 f.Kr.. Enligt ISO-standarden för datum- och tidsangivelser (ISO 8601) som även tillåter negativa årtal, finns dock år 0000 som motsvarar det år som traditionellt betecknas år 1 f.Kr, och år -1 betecknar år 2 f.Kr. Astronomer har länge använt detta sätt att räkna årtal på, så ISO-8601-åren kallas ibland astronomiska årtal; dock brukar astronomerna hoppa över de inledande nollorna och bara använda så många siffror som behövs. Ett förslag till kalenderreform som tillkommit av andra skäl är Holocen-eran (HE). HE följer ISO:s standard genom att lägga 10 000 år till den traditionella årtalsformen. Följande tidsaxel visar på frånvaron av år 0. Varje ruta är ett år, gränslinjen mellan rutorna är nyåret. Mellan ruta [1 f.Kr.] och [1 e.Kr.] finns alltså inget år. Frånvaron av år 0 innebär bland annat att man måste tänka sig för om man vill fira ett jubileum av en äldre historisk händelse. Den som exempelvis ville fira 2 500-årsjubileet av slaget vid Marathon, år 490 f.Kr. kunde då inte göra det år 2010, utan först år 2011. Detta framgår tydligt om man i stället daterar slaget enligt ISO-standarden; då inföll det nämligen år -0489. En förklaring till varför år noll inte funnits i traditionell årsräkning är att årtal från början är ordningstal: det första året efter Jesus födelse, det andra året ..., och så vidare. Man kan jämföra med hur den svenska kungalängden numreras, exempelvis Gustav den förste, Gustav den andre; så kommer man så småningom till Gustaf V och Gustaf VI. Man säger inte att Gustav Vasa var Gustav den nollte, eller att den trettioförsta december följs av den nollte januari. Även månader och dagar i datum är ordningstal, till skillnad från vanliga klockslag där i stället passerat antal enheter anges.